Idag kom den, droppen som fick bägaren att rinna över. Jag har ju inte mått så bra på den senste tiden och sen jag börjat jobba igen har det blivit värre. Ont i kropp och själ. Mått dåligt på bussen in till jobbet, hyperventilerat, hjärtklappning, illamående och på senaste tiden även gråtit. Det har ändå gått någotsånär att ta sig in på jobbet och hålla masken även om det varit kaos inombords. Och alla mina fysiska besvär som nästan försvann i slutet på semestern är tillbaka med full kraft. Men idag gick det inte längre. Då grät jag som bara den på jobbet och min bästa arbetskamrat tvingade mig att åka hem igen. På bussen rann tårarna (även sen resten av dagen). Väl hemma ringde jag min läkares sekreterare och bad att han skulle ringa upp mig. Men han hade inte tid till det idag sa hon utan fick ringa imorgon. Men han ringde faktiskt på eftermiddagen och jag förklarade hur det var. Han sa då att jag skulle stanna hemma och så fick jag en tid på måndag (istället för på fredagen den 31:e). Så är läget nu.  Vad fan är det för fel på mig? Känns som om jag håller på att bli helt koko!

Veckans citat får bli:

"Prata inte om den där droppen utan om bägarens innehåll"

Loesje

(och jag önskar att jag visste vad bägaren innehåller!!)

Här är ett djur som jag i alla fall inte trodde kunde vara grönt. Ser nästan inte verklig ut:)